Hur ska man tänka om däck!?
En bra början är att bestämma vilka egenskaper man vill att däcken ska ha. Några saker är ganska självklara, så som runda, håller luft och passar på fälgarna, Sedan kommer vi till krav som behöver uppfyllas. Säkra både i torrt och vått, inte för bullriga etc. Sist har vi önskemål som priset och utseendet.
I min mening finns det främst en sak man inte prutar på – säkerheten! De flesta däck veter sig rimligt i torrt väglag, men på vått är skillnaderna enorma. Och här kommer tyvärr det gamla vanliga ”du får vad du betalar för”. Det gäller för sommardäck och än mer för vinterdäck.
Vi kan dela upp däcken i tre kategorier: premiumdäck, mellanklass och billig skit. Det är ganska uppenbart vad man ska hålla sig borta från. Många billiga däck, framförallt från det stora landet i öster med ömma tår, är så usla på vått underlag att de är direkt farliga. det finns idag en enorm mängd olika varumärken med billiga och usla däck.
Premiumdäck är de som man alltid kan lita på håller en hög lägstanivå. Där finner vi om vi pratar om sommardäck framförallt Continental, Michelin, Good Year och Pirelli. Med däck från dessa tillverkare så är man i princip garanterad däck som alltid kommer bete sig säkert och som förväntat. Det finns några som är pinnhålet precis under premuimdäcken, som Bridgestone, vilka leverera mycket bra på torrt underlag men inte riktigt top notch för vått.
I mellansegmentet hittar vi märken som Hankook, Khumo, Kleber, Dunlop osv. Däck som hinte riktigt når upp till premiumdäcken när det gäller körkänsla, spårkänslighet osv. men som ändå får betraktas som säkra val men med aningens sämre kurvgrepp, aningens sämre bromssträcka på vått men fortfarande en bra bit över de billiga däcken.
Och så den billiga skiten. Dessa tänker jag inte nämna vid namn. Generellt gäller att de kostar under hälften jämfört med premiumdäcken. De kommer oftast från Kina, Thailand, Malaysia, Rumänien etc. Jag anser att man ska hålla sig borta från dessa.
Om jag själv köper däck ska de vara från Continental, Michelin eller Pirelli i första hand. I andra hand från Good Year, Hankook eller Bridgestone. I ett senare avsnitt på den här sidan kommer vi också att avhandla däck för racerbana.
Dimensioner mm. - Vad passar på min bil?
Några saker torde vara självklara, som att de passar på de fälgar man har. En bra början är att kika i registreringsbeviset eller på Transportstyrelsens tjänst för att söka på registreringsnummer. På Transportstyrelsens webbsida kikar du under ”Axlar och hjul”. På registreringsbeviset får du leta rätt på det. I detta exemplet ser du att däckdimension är 235/45R18. Du ser också fälgdimension, vilket är praktiskt om man ska köpa fälgar.
Och så har vi belastningsindex, vilket du inte ser i registreringsbevis eller på Transportstyrelsens webbplats, utan för detta får du konsultera användarhandboken i bilen. Om däcken som sitter på nu är sedan bilen är ny är det enkelt. Bara att kika där på däcken. Belastningsindex anges med siffror, tex. så kommer 235/45R18 som 96 eller 98. På småbilar kan det vara så lågt som 80 och SUV:ar och stora skåpbilar så mycket som 130.
Hastighetsklassning mm.
fäste Allt eftersom bilarna blivit snabbare har det kommit däck som klarar de högre hastigheterna. Notera att fortfarande har människans förmåga till att hantera höga hastigheter inte förändrats. Vi är fortfarande samma gamla saktfärdiga köttstycken som för 100.000 år sedan. Vi är bara bättre friserade och har kläder. 😉
Man insåg alltså att det behövdes ett klassificeringssystem så att alla däcktillverkare kunde märka sina däck på samma sätt och man därmed kunde undvika att det körs omkring med underpåla däck. Åtminstone såpass att om man försöker göra rätt ska det vara hyggligt enkelt att göra så.
Man behöver kolla upp uppgifterna i registreringsbeviset igen och se vad bilen har för topphastighet. Låt oss ta som exempel att vi har en bil som har 225 km/h som topphastighet. Kikar man i tabellen till vänster ser man att H-märkning bara når 210 km/h, och V 240 km/h. Eftersom det är närmast uppåt som gäller ska man ha däck med minst V-märkning. Det finns inget som hindrar dig att köra med däck med högre klassning, men man bör ha i åtanke att däck för högre hastighet har hårdare gummiblandning och därmed oftast sämre grepp i vått väglag.
Byta fälgar, däckdimension... vad är rätt?
Många vill ju skruva på fräsiga fälgar på sina bilar. Oftast en utseendefråga. Andra vill kanske ha däck som ger bättre grepp ihop med uppgraderad fjädring. Givetvis finns det regler runt detta som man måste följa.
• Rullomkretsen får inte avvika från original dimension med mer än 5%
• Spårvidden får inte förändras.
• Däcken och fälgarna får inte ta i någonstans vid rattutslag eller fjädringsrörelse
För rullomkretsen finns det käcka onlineverktyg. Dessa kan användas för att matcha ett bredare däck eller ett med lägre profil på en större fälg med original rullomkrets.
Vad man också kan göra är att kompensera för felvisande hastighetsmätare. Många bilar, särskilt VW och vissa asiatiska bilar, visar betydligt mer på hastighetsmätaren än den verkliga hastigheten. Då kan ett däck med större rullomkrets, inom de 5%, vara en lösning.
Länken ovan och leder till en kalkylator för rullomkrets med före/efter så du kan laborera med olika konfigurationer.
Men fälgar då? Vad ska man tänka på då? På många fälgar går det att läsa exakt vilka mått de har osv, men inte andra. Det är en rad saker som avgör vad som passar på din bil:
• Bultmönster. Det är skruvarna eller muttrarna med vilka hjulen skruvas fast på bilen. 4 eller fem skruvar är vanligast. hur långt isär de sitter i en tänkt cirkel mätt genom centra på fälgen är måttet man kikar efter. Volvos (Citroen, Peugeot) 5 x 108 mm, Mercedes (VAG) 5 x 112 mm, VW, Opel mfl 4 x 100 mm och asiatiska och amerikanska bilars 5 x 114.3 mm är bland de vanligare.
• Navhål storleken på hålet i mitten av fälgen som den centreras på navet med. Tex. har Volvo 65,1 och 63,4 mm beroende på år. Många bilar med 4 x 100 mm bultcirkel har 57,1 mm.
• Diameter på fälgen – det finns vanligtvis en minsta storlek för att bromsar osv. ska få plats. Mäts i tum. 13 – 24 tum är vad som förekommer idag. Över 22 tum brukar handla om SUV:ar och pick-ups. Vanligast är 14 – 18 tum. Mindre bil, mindre fälg.
• Bredd på fälgbanan – detta avgör hur breda/smala däck man kan montera. Mäts i tum precis som diametern. 15 tum diameter är oftast 6 tum breda. 18 tum är oftast 8 – 8,5 tum breda.
• Offset, ET, inpressning… kärt barn har många namn säger man väl. ET är vad som vanligtvis står att läsa inne i fälgen, på webbplatser som säljer fälgar osv. ET = 0 innebär att den yta som ligger an mot hjulnaven/bromsskivan är exakt i mitten av fälgen. ET = 25 mm betyder att anliggningsutan är flyttad 25 millimeter mot UTSIDAN av hjulet. ET = -25 mm innebär att anläggningsytan är flyttad 25 millimeter mot insidan avhjulet. Negativ offset med anläggningsytan innan för mitten av fälgen är ganska ovanligt och mest förekommande på bakhjulen på gamla amerikanska muskelbilar, äldre Porsche 911 med wide body-konfiguration etc. Nästan alla bilat idag har fälgar med ET = 25 – 55 mm eftersom det ger en jämnare anläggning mot vägbanan vid fjädringsrörelser och mindre styrkrafter i ratten vid bromsning och kurvtagning. Detaljerna tar vi inte här nu.